Diskbråck

Diskbråck

Diskbråck betyder att disken vilken är den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, brustit. När disken buktar ut, sk diskbuktning kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Du kan känna en molande värk som ibland strålar ned i benet. Du bör söka vård direkt om du har ont i ryggen och framförallt om du har domningar eller känner dig svag i benet eller benen.

Diskbråck får du oftast i den rörliga delen av ryggen, framförallt i ländryggen. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. I enstaka fall kan det bero på att du till exempel har lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på ett särskilt olyckligt sätt.

Symtom på diskbråck

Diskbråck i ländryggen kan påverka nervrötterna i ryggen och ge utstrålande smärta i benet, även kallad ischias. Diskbråck i ländryggen börjar oftast som en molande värk i ryggen. Du känner sedan en skärande smärta som strålar ned i benet. Ofta blir värken värre när du håller benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt. Det kan också bli så att benet och foten domnar, de kanske till och med känns svaga eller förlamade.

I värsta fall kan du tappa känseln runt ändtarm och könsorgan och förlora förmågan att känna dig kissnödig.

Småskador på diskarna kan troligen ge övergående ryggskott utan ischiassmärta i benet. Många har diskbråck som inte ger några besvär, men som kan upptäckas i samband med undersökning med magnetkamera. Sådana diskbråck behöver inte behandlas eller utredas vidare.

Diskbråck läker ut så småningom.

Diskbråck i halsryggen

Diskbråck i halsryggen kan påverka nervrötterna i halsryggen och ge utstrålande smärta i armen. I sällsynta fall kan diskbråck i halsryggen påverka ryggmärgen så att benen känns svaga eller blir förlamade.

Förebygg diskbråck

Det är svårt att peka ut några speciella beteenden som kan öka risken för diskbråck. Men undvik att:

  • köra kraftigt vibrerande fordon
  • böja ryggen, samtidigt som du vrider kroppen
  • Långvarigt sittande

Råd vid diskbråck

Även om det gör ont bör du röra på dig så mycket som det går. Det kan ta månader innan du blir riktigt bra igen, så ha tålamod.

  • Ta dig upp ur sängen så fort den värsta smärtan har gett med sig.
  • Återvänd till jobbet om arbetet inte är fysiskt påfrestande. Undvik att sitta långa stunder.
  • Promenera och träna rygg- och benmusklerna litet lätt.
  • Försök att hitta en smärtfri ställning att vila i.
  • Om du har diskbråck i halsryggen: lägg armen eller handen bakom nacken för att lindra värken i armen.

Sök vård

Sök i första hand sjukgymnast om du har besvär enligt ovan. Endast i ett fåtal fall är en läkarkontakt och röntgen nödvändig. Sök din läkare om :

  • du är 55+ och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
  • du har behandlats för cancer eller benskörhet.

Kontakta en akutmottagning om:

  • ett barn under 18 år har mycket ont
  • kissar på dig eller inte känner att du är kissnödig
  • du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
  • du är vinglig och inte känner var du har fötterna
  • du får akut ont efter en olycka.

Undersökning vid diskbråck

Sjukgymnasten gör en undersökning för att kontrollera:

  • reflexerna i ben och armar
  • känseln i ben och underliv
  • muskelfunktion
  • var i ryggen värken sitter
  • om ischiassmärtan kan framkallas.

Behandling av diskbråck

Diskbråck läker oftast ut av sig självt, oftast efter några månader. Behandlingen går ut på att lindra smärtan och undvika provokation av disken. Smärtbehandlingen kan ibland kompletteras med behandling hos kiropraktor, naprapat, sjukgymnast eller läkare.

Sjukgymnastik vid diskbråck

Sjukgymnasten ger exempelvis TENS eller Akupunktur samt riktlinjer kring förhållningsätt. Har du domningar i ben eller armar, känselbortfall eller muskelsvaghet är exempelvis manipulationer och träning starkt kontraindicerat. Då måste disken få tid att läka och eventuellt behandlas med medikament.

Operation vid diskbråck

Diskbråck opereras om du blir akut dålig, värken är outhärdlig, eller om du inte blir bättre efter två till tre månaders behandling.

Operation i ländryggen sker oftast från ryggsidan genom ett mindre snitt. Ryggmuskulaturen i området hålls undan och en liten öppning görs genom ligamentstrukturer i bakre delen av kotpelaren. Under dessa hittar man diskbråcket. Nervstrukturer hålls undan och diskbråcket plockas ut med små tänger. När diskbråcket är borttaget sys såret ihop.

Efter operation behöver du träna med sjukymnast.

Läkemedel vid diskbråck

Du kan tillfälligt lindra smärtan med receptfria värktabletter för att kunna röra dig. Börja med tabletter som innehåller paracetamol. Om detta inte hjälper kan du prova antiinflammatoriska medel. Fråga på apoteket så kan de ge dig råd.

Efter diskbråck

När du är fri från dina besvär kan du röra dig som vanligt. Du kan också träna som du gjorde innan men undvik tunga lyft ett tag. Försök bygga upp din ryggmuskler men belasta inte ryggen ensidigt. När du lyfter lyft på rätt sätt.

Återfall vid diskbråck

Ungefär fem procent av de som opereras för diskbråck får ett nytt diskbråck på samma ställe i ryggen. Det anses inte vara någon skillnad på återfallsrisk om man opererats eller inte.

Fler diagnoser

ALLA